Rättvik

Ledsen att jag är långsam, kom hem sent igår, varit i skolan idag och sen direkt till kussarna för att vara barnvakt hela kvällen så bloggar nu härifrån med sovande barn.

I fredags åkte vi alltså upp till Rättvik, jag och Pernilla delade bil och det var tur att vi bara blev två på hemresan också, vet inte hur vi annars hade fått plats.

Lördagen började med Theas hopplopp, var rätt pirrig men det kändes ändå bra på banvandringen, hade känslan att det här är ju ändå möjligt att klara av. Och se, det gjorde vi! Vi kom trea totalt, ungefär en sekund efter Anna och Ila på andra plats. Film på oss nedan. Det blev lite stora svängar här och där och jag höll på att gå sönder när hon var på väg över hindret rätt fram efter sista tunneln men fick henne att vända genom frenetiska handklappningar och rop. Man ser tydligt att vi kan spara mycket tid genom tajtare vägar men för att ha tränat så kort tid är jag helt överlycklig! Vi slutade som sagt trea och tog dessutom cert! Så nu har hon två cert vardera, nästa blir champion... Jag kan inte ens försöka förklara min känsla där på upploppet, tänkte att "Shit, vi klarar ju det här...vi är... NOLLADE!!!" helt galet! Så duktig hon är, springer super bra och skulle avra ännu snabbare ifall jag sprang på mer och handlade henne bättre. Vilken fantastisk hund jag har!





Agilityloppet kändes jobbigare av flera anledningar. Dels var det staketsekvernser som jag var lite osäker på men främst för att jag var helt slut i huvudet efter kanonloppet innan! Var helt borta, knäpp och apatrött!!! Jag visar för kasst mot slutet av första staketet och då drar hon på en tunnel, körde tunnelsug på samma senare i loppet och till sist när hon skulle ta tunneln så trodde hon antagligen att den var fel nu också och hamnade framför fötterna på mig, hellre ramla än att stämpla henne tyckte jag. Ordentlig disk men snygga kontaktfält som jag lät henne stå på ett tag.




Söndagen startade tidigt med städning av rummet plus tidig banvandring. Först ut var Theas agilitylopp. Det var riktigt bra, kontrollerat och fint med snygga snabba kontaktfält. Även här lät jag henne stå länge bara för att. Allting ser bra ut fram till tunneln under a-hindret där jag inte visste riktigt ifall hon skulle ta den trots att jag drog så jag babysitter henne för lenge och blir sen till slalomet och vi får en vägran. Så här i efterhand borde jag ha låtit henne dra på och försöka hitta ingången själv men eftersom att vi inte tränat mkt så höll jag i henne. Dumt eftersom att 5a på vägren eller 5a på fel ingång är sak samma men det är alltid lätt att vara efterklok. Kom ändå på en 13 plats men 5 fel plus lite tidsfel vilket inte är konstigt när jag låter henne stå så länge på varje kontaktfält och vägran



I hopploppet blev det också strul i slalom men där blev jag riktigt kocko! Jag skulle ha gjort framförbuyte istället för serpentinat tunneln innan men hann inte dit i tid vilket givetvisbetalar sig med att jag avr sen till slalom. Hon tar ingången rätt men vad gör jag?! Ja inte springer jag på och möter upp henne iaf utan jag (som är helt hundra på att hon tog fel ingång, sa det till och med hela tiden efter ändå tills Sandra visade filmen) tar tillbaka henne och får då 5 fel. Snacka om korkat!! I övrigt är också det här loppet riktigt fint och snabbt. Kom typ på 28 plats eller nåt med våra fem fel.


Till sist kom Irjas första lopp, agilityn. Jag trodde att hon skulle vara halvgalen och seg av att ha fått väntat en och en halv dag med bara tråk i bur eller promenader. Hon är ju inte van vid miljön liksom men hon förvånade mig ordenligt! Hon har en grym fart genom hela loppet (för att vara hon), galopperar typ hela utom balansen och tar dubbelhopp med framtassarna genom slalom. Vist, början sket sig när hon sprang förbi hinder två och sen andra gången hoppa det över hinderstödet men orutinerade hundar får göra sånt :P och jag struntade i att ta om det så diskade oss. Hon är lite osäker på balansen fortfarande men tror att mycket ligger i att vi har kört stopp på kontaktfältet fram tills nu, skippar det då jag inte vill tappa farten och glädjen hos henne. Hoppar hon något så får det väl vara så då! Resten av loppet från balansen är så sjukt snyggt och jag är så stolt över min lapphundsskrutt!

Innan hopploppet blev det lite kaotiskt för jag hade skrivit upp fel nummer (hade skrivit 39 när jag tydligen var 42) så blev lite lätt stressad plus att Irja var betydligt mer okoncentrerad och ängnar en del tid åt att skälla på folk runtomkring. Var lite nervig över att hon skulle dra till hinderfixaren (för er som inte vte det så har Irja dragit av plan eller stått och hälsat på hinderfixare/publikunder 3 av våra tidigare 4 starter) men hon tittade knappt åt henne. Som synes så tittar hon åt lite alla möjliga håll och skäller en hel del så får lite stora svängar och tappar mycket tid här och där. Slalomfelet är inte förvånande då det inte sitter toppen och jag tar om, ser att hon missar sista pinnen i slalomet men bestämmer mig för att skita i det. Hon blir så låg när jag tar om så bätrte att köra på med fart. På upplolppet drar hon på mitt fram och springer på riktigt snyggt!

Blev ett långt inlägg men nu är det över ;)
Är helt galet nöjd med helgen och är extremt glad över mina två skruttar som ligger och sover här på golvet bredvid mig! Jag är helt i extas!!