Framsteg

Idag tog jag, mamma, syster och min moster med familj en promenad bort till fäboda och grillade till lunch. Väldigt mysigt! Passade på att skvallerträna mycket, vi mötte en del människor på väg dit och det funkade bra. Väl framme vid grillplatsen så kom flera hästar förbi, både kördes med vagn och reds. Även människor och hundägare kom och gick. Det var visserligen ett ganska stort avstånd från vägen där de gick fram till oss men det var helt perfekt för träning.

Thea har fattat vad det går ut på och tittar fram och tillbaka mellan det främmande och mig (tror att det är rätt så som jag förstått övningen iaf) helt tyst. Vid ett tillfälle blev jag extra stolt när hon var många meter ifrån mig, närmare vägen, och trots hästkörning i ganska hög fart så tittade hon upp och sen på mig vilket självklart gav belöning. Irja är också duktig men där tränar jag inte lika intensivt, hon skäller till för att tala om att ngn kommer (idag enbart på en hund med husse som hade tränat sök och kom ut ur skogen hyffsat nära oss) men är annars tyst och bryr sig inte om de som går förbi såvida inte Thea får ryck och då hakar hon på. Så summan är att ifall Thea uppför sig så är Irja helt lugn men ifall Thea blir nervös så vill Irja skydda lite och går emellan.

Tränade med Irja också för skojs skull plus att det är alltid bra med ett ännu bättre beteende. T.ex att hon kommer till mig när hon ser något än gå förbi intresserat (hundar då). Det var dock ett tillfälle som blev för svårt för Thea. På väg hem så mötte vi ett sällskap på tre personer och en stor hund som gärna ville fram till oss. Det var väldigt smal väg utan möjlighet att gå undan så jag satte mig ner när dom och belönade. Men ju närmre hunden kom desto mer kände Thea sig trängd, upp i knät på mig, tokskällandes och satt till slut bakom mig och morrade. Svårt att få kontakt med henne när hon är så uppe i varv. Hunden drog en del i kopplet när den var framme hos oss och den var betydligt större än vad Thea är van vid (ngn blandrasvariant men stor som en riktigt stor schäfer). Där märker jag verkligen att det gäller att ta träningen i långsam takt och med stora avstånd men det är svårt när man oundvikligt möts på vägarna vilket vi nästan alltid gör här hemma.

Det är iaf väldigt roligt med de framsteg vi hittills har gjort!! Och det är bara att kämpa på, beteendet sitter ju ganska hårt och hon är inte en valp man relativt fort kan lära om så jag slänger i mig en stor portion tålamod och tränar vidare :D