tisdag 4 maj 2010

Västerås

Vi har tävlat i Västerås hela helgen - klass 1. Rätt skönt för jag kunde sova på landet så åkte ut på fredan och hade bara 15 min till tävlingsplatsen.

På lördan var det två agilitylopp, i det första hoppade Irja alla nedfarter på kontaktfälten! Jag som har tänkt att skita i stopp då hon behöver få upp fart får definitivt tänka om! Bruden sprang på som sjutton i alla fyra loppen under helgen så fart saknade hon inte (även om hon inte är galen bc direkt ;) ) Det loppet slutade med 15 fel, alltså satte vi allt utom kf^^ Jag måste säga att det var ju helt mitt eget fel, dels därför att jag medvetet skitit i stopp och kört på fart istället men också därför att jag inte bromsade eller ledde ner henne utan bara sprang på. Gungan hoppade hon av långt innan den slagit ner, det har hon aldrig gjort förut men det var antagligen också mitt fel i o m att jag taggade på henne och sprang. Dock stannade hon en stund innan slalom, tittade sig runt. Vet inte riktigt vad hon höll på med^^ blev lite nervös över att hon kanske skulle dra av plan senare i sista tunneln för den utgången låg ganska nära vårt tält och så har hon ju gjort förut men efter att ha fått kontakt med henne igen så var hon jätte fokuserad resten av loppet.

Andra loppet så hade jag bestämt mig att sätta kf, skulle hjälpa henne ned och tränade lite innan på tempoväxlingar och att hon skulle bromsa när jag bromsade. Det gick kanon! Satte alla fälten även om a-hindret var lite tveksamt. Men i mål på 5 fel då hon drog förbi balansen som var andra hindret. Har inte sett filmen men tror inte att jag ens handlade den - tyckte väl att den var på en sån tydlig linje. Hon drog iaf förbi och luktade lite...koncentrationen kanske föll en aning från damens sida och jag kände att det nu skulle bli ett sånt där segt lopp vi hade i höstas där hon stannar och har sig. Men icke! Efter vägran och vi då tog balansen igen så flöt resten av loppet kanon och hon jobbade riktigt fint!

Kan alltså summera lördan med -hög fart men att det märks att hon ännu är lite ovan vid tävling. Därav ett stopp i vardera lopp. Och sen så måste jag lösa kf! Kul dag :D

På söndan så var det istället två hopplopp så här skulle vi slippa kontaktfälten. Dock så brukar det ju vara lite klurigare handling i hoppen så var väl lite mer nervös. Och efter dan innan så kände jag verkligen att det kunde gå bra...om allt klaffade. Första loppet kändes ganska enkel i handlingen och de enda fel vi fick var i slalom.. hon missade först i ingången så vi tog om. Då gick hon ur näst sista porten, tog om, samma igen, tog om och samma igen. Då kände jag "Fan heller" och så diskade vi oss och körde på istället. Det jag blev väldigt glad över var att hon inte sänktes av att göra om slalomet så många gånger utan sprang väldigt fint resten av loppet, ja, innan också för den delen. Vet inte riktigt vad det var för spöke i slalomet som gjorde att hon gick ut på samma ställe om och om igen, jag sprang inte på och drog alltså inte förbi henne och hon gjorde slalomet med fin fart fram tills hon gick ur. Men hon är färsk och slalom är ju definitivt det som sitter sämst så vi får träna vidare. Hon gjorde väldigt fina slalom i både loppen på lördan!



Andra loppet kändes lite roligare, mer handling. Speciellt var det ett staket jag verkligen ville sätta. Extremt många fick vägran där för att hunden fick för stor sväng och då kom långt förbi hindret. Vi har ju tränat ganska mycket på staket och jag körde lite på framhoppningen och det kändes bra. Vi körde även igenom slalom och nu satt det varje gång. Vi startar och klarar oss bra, sätter staketet. Sen ramlar jag innan den långa blå tunneln...mitt pucko hade glömt byta skor^^ Kommer upp så fort jag kan men hinner inte hjälpa henne vid hindret efter tunneln men hon tar det jätte fint helt själv. Vi klarar slalom och har bara upploppet kvar...nollade med första pinnen!!!!!! Var jätte rädd när jag var i mål att jag skulle ha nuddat tunneln i försöket att ta mig upp efter vurpan men inga fel och jag kan knappt beskriva känslan.


Jag satte i höstas som långsiktigt mål med Irja att någon gång i hennes agilitykarriär ta 1 (EN) pinne över huvudtaget. Det var vårt långsiktiga mål. Jag kände mig tillfreds med att hon var långsam och kanske drog ibland, vi skulle bara köra för att det var roligt och hade absolut ingen tanke på att kanske komma till tvåan. Nu efter den här och efter förra helgen så inser jag att jag har värderat Irja HELT fel! Hon tycker att agility är kul och hon vill springa! Söndan var det fullt fokus hela tiden, inga stopp eller nosande. Det är en sån seger i sig att hon visar tydligt att hon tycker att det är kul! :D :D :D Och nu ska jag absolut sätta upp nya mål för oss! Kan nämna att vi kom i mål på en 7e placering, sista nollade och därmed sista pinnen. 34 komma någonting sekunder och referenstiden var på 38. 4 sekunder till godo och här pratar vi om damen som i höstas diskade sig pga av tiden..! Åh, vad lycklig jag är över min stora lurviga gris!

Träningen under vintern har passat henne super, att dels konkurrera med Thea (snacka om att hon taggar när jag kör med Thea, sitter och råskäller typ hela tiden...*suck* men iaf :) ) och dels köra väldigt korta pass med mycket vila emellan. Mestadels raksträckor och alltid en kanonbelöning efter. Ska fortsätta på det temat plus kämpa på med slalom och träna om kontaktfälten.

*Lyckorus*

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar