tisdag 1 januari 2013

Nyårsafton

Nyårsafton blev inte riktigt som planerat. Jag skulle ha varit hos Annie med hundarna och Elias bort på annat håll. Istället blev Elias magsjuk och då Annies mamma ska opereras snart så vågade de inte ha dit magsjuke virus vilket är fullt förståligt! Så istället åkte jag över till Maja en stund när Elias mådde bättre. Åkte dock hem ganska tidigt.

Hundarna har klarat de smällare som smällts i förtid riktigt bra, någon enstaka som varit nära där de såg själva luset som Kylie brytt sig lite och undrat vad det varit men annars har ingen reagerat vare sig på promenad eller hemma. Skönt! Just därför kände jag att när Elias var hemma att jag kunde åka iväg men tog bilen så jag kunde komma hem snabbt om det behövdes. Elias rapporterade att Thea verkade tro att det knackade på dörren när det kom flera smällare i rad och därmed skällde/gruffade på det men annars var det lugnt. Men strax efter 12 så sa han att Kylie låg och skakade i soffan så jag kastade mig in i bilen och direkt hem. Möttes av tre galet skälliga hundar men var faktiskt glad att även Kylie var "på" så hon låg iaf inte och tryckte i ett hörn. Resten av tiden var det ganska lugnt då de värsta smällarna var över. När det smällde till flera ggr så gruffade Thea och Kylie spände sig och lyssnade noggrannt. Då fick de godis. Irja tyckte att det hade kunnat smälla massor så mkt gott man fick :P

Kylie släppte det hela väldigt snabbt och vi gick och la oss och hon sov lugnt när det small enstaka eftersmällare så jag var glad att det inte höll i sig. Alla tre var också helt som vanligt ut och kissade innan vi la oss och då var hon också helt som vanligt. Men runt 2 (går folk aldrig och lägger sig^^) så small det flera i rad igen och då satte hon sig upp i sängen och blev ganska stel med öronen på skaft, fick henne att lägga sig ner men hon hade öronen på helspänn i många långa minuter efter att de slutat. En halvtimma senare sov alla tre gott. Så hon verkar inte alls rädd för enstaka smällare alls varken innan eller efter (ska vara med på skott-träning på klubben i vår för att verkligen träna på det) utan mer när det är många i snabb takt. Jag kan gissa att det inte är något hon varit med om övrigt i vardagen. Enstaka smällar hörs då och då när en bil låter, ett däck går, när jag tappar en kastrull i golvet så det är nog mest vardagsmat men många i rad hörs ju bara på nyår och möjligvis en skjutbana (som vi också varit vid och hon aldrig reagerat på). Jag håller tummarna för att det stannar vid den här reaktionen och att det inte bir värre! Ska som sagt tillbringa lite tid på klubben när vi har skott för att förstärka ljuden positivt och också kolla av hur hon reagerar vid enstaka högre skottljud.

Dessutom erkänner jag att jag börjar få tydliga ålderstecken...alla stora firanden blir som antiklimax. De når inte upp till förväntningarna längre. Jag har alltid gillar att titta på raketer även om jag själv tkr att de smäller onödigt högt så är de fina men i år kände jag "jaha...var det här allt?". Gillar firandet för att man träffar trevliga människor och har en rolig kväll men det har inte med själva nyår i sig att göra. Har lika trevligt en vanlig kväll med vänner liksom. Ja, kalla mig gammal men sant!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar