Det händer mycket på en vecka. Irja har varit på återbesök på Ultuna och det är möjligt att hon slipper operera andra knät. Knät i sig besvärar henne inte och hoppar bara i extrema böjningar eller vid vissa belastningsövningar (tex om jag stretchar henne ståendes måste jag hålla i högra knät när jag stretchar vänstra benet). Vi jobbar på för att få upp hennes muskelmassa i opererade benet och på att tänja ut hennes korta kvadtricepsmuskler. Om jag fattat det hela rätt är det muskeln som sträcker knät. Den går från knät och fäster sedan uppe i ryggen och är väldigt kort på bägge sidor. Den masserar vi, stretchar och tänjer sakta ut. Hon fortsätter med vattentrask på väsby (betydligt närmare än att åka till Uppsala), med kavaletti och promenader i skog och mark i sakta skritt. En del backträning blir det också och man kan se att hon sträcker som bäst när hon har nosen i marken. Dels för att hon då jobbar lågt men också för att hon är lite upptagen. Så nu går jag mot mitt tålamod och låter henne dammsuga konstant utomhus XD Dock inte fastna på alla fläckar men gärna följa någon doft så att hon är i rörelse.
Var på Väsbys rehab igår. Fick massage för hand och med laser och sen traska i vatten plus stretch efteråt. Det mesta som Lotta och Kjerstin säger är samma men lite är olika. Jag tar in bägge och reflekterar själv över vad jag tror är bäst för Irja. Båda känns väldigt kunniga och Lotta har erfarenhet från Strömsholm och Kjerstin från Ultuna så jag får helt enkelt avgöra de små skillnaderna själv. Kjerstin har tex inte pratat så mycket om massage men när Lotta visade hur hon gick efter massagen och även tryckte lite lätt på musklerna i ryggen, (som jag kunde känna var väldigt spända) där kvadricepsen har sina fästen, under tiden som hon traskade så såg jag hur hon tog ut stegen mer. Efter kvällens massage hemma (både för hand och med min människomassageapparat som har värme inbyggd) så gick det väldigt enkelt att stretcha ut henne jämfört med innan så den tror jag helt på.
Lotta tycker att det är helt ok att Irja travar ibland för att avlasta i träningen lite medan Kjerstin visst säger att det är ok att hon travar lite men skritt så mycket som möjligt. Testade på den 20 minuter långa promenaden igår att låta henne trava en bit (måste då gå lite fortare än mitt vanliga tempo då mitt normala tempo ligger precis i hennes halvt skritt - halv trav) och tycker då att hon går lite med knyckigt och orent och belastar höger lite mer så vi kör på mest skritt tills vidare iaf.
Testade igår att stretcha de andra hundarna för att se hur dom kändes och Thea och Gus var inga problem alls. Kylie däremot kändes också kort så nu får även hon åka med på stretchtåget. Ska boka in friskvårdskoll av både T och K har jag tänkt. Kan just nu dock inte bestämma mig för vart jag ska ta dem då bägge känns kunniga, Väsby är betydligt närmare men Kjerstin har jag vänner som rekommenderat. Får avvakta lite till.
Gus mår prima. Han har fått testa ett par gånger att vara lös uppe i skogsdungen vi har nära huset när jag ändå avslutat promenaderna där med Irja. Grymt att ha skogen så nära att jag kan gå en 10-15 minuter och sen köra 5-10 minuter i skogen med henne över rötter och bergsknallar. Där klarar Gus sig utmärkt. Springer inte in i någonting alls och kommer som ett skott på inkallning. Just nu har han lätt den bästa inkallningen av alla hundarna. Kylie kommer ju alltid direkt med fart men vill ju helst iväg igen, Thea lyssnar på 17 gången (märker att hon lyssnar bättre på andra ljud som tex vissling än det starkaste "T"et som ju inte blir så starkt när man ropar det) och Irja får ju inte gå något själv så. Gus kommer som en liten skållad råtta och rusar fram och studsar upp mot benet på mig om jag så bara ropar hans namn eller ännu hellre på en vissling. Så jäkla söt den där lilla! Hans stygn har vandrat ut lite till och igår var knuten närmast nosen borta. Antingen har den fallit av eller så har han kliat bort den. Litet rosa ärr under men inget som han mår dåligt av. Så jag kommer avvakta ett tag till med stygnen som är kvar som för övrigt knappt syns alls för pälsen som vuxit ut över.
Blir tävling i rally imorgon i Väsby om någon är sugen på att komma förbi och säga hej. Thea debuterar i nybörjarklassen och vi har jobbat de senaste två veckorna med sitt-stå. Nu har vi til det på ord+handtecken och hon står kvar utan att nudda mig. Men jag blir dubbelvikt precis vid handrörelsen så vore ju trevligt att banta ner tecknet mindre men det blir ett framtida projekt. När vi tränade igår var hon helt sprallig. Studsade och snurrade och testade tusen saker för varje kommando. Jag var tom tvungen att säga åt henne att lugna ner sig för att få lite fokus :P Precis efter att jag sa till henne så gjorde hon ett väldigt osäkert intryck när hon satte sig och jag tänkte att jag nu blev lite för hård mot henne som ju är så försiktig i sig. Men belönade sättandet och resten av passet var klockrent men en snabb och självsäker tjej som hade högt fokus och gjorde lätt 90% rätt! Kylie och jag har mest tränat på att backa i rätt tempo och rakt och det blir sakta bättre. När jag backar eller om jag säger backa så rusar hon bakåt och hamnar då väldigt snett. Det är svårt att få henne att hålla en ok position i backandet men ser det inte som ett problem i sig. Det är ju positionen i fotgåendet på bägge sidor som är hennes svaghet så när vi nu tar tag i detta på riktigt tror jag att backandet faller sig naturligt.
fredag 31 januari 2014
Livet går vidare
Etiketter:
Gus,
Gus syn,
Hund,
Irja,
Irjas patella,
Kylie,
Rallylydnad,
Thea,
träning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar