Rallypoäng trots trist genomförande

Vill börja med att varna för ett riktigt bittert inlägg så om du har bättre saker för dig - gör dom! ;)

För två helger sen var jag och tjejerna och tävlade rally. Fortsättningsklassen för både Irja och Kylie. Första gången för Kylie att tävla i ridhus och Irja har inte varit i ett ridhus (annat än supportat) på evigheter. Dessutom har det varit dåligt med träning så ingen bra uppladdning direkt vilket så klart visade sig på tävlingen. Irja var först och hon gick sämre än vanligt, inget fokus innan utomhus och definitivt inget under själva loppet. För mycket hästdoft, väldigt få människor inne på banan och ja, allmänt off. Slet häcken av mig och vi kom runt men med riktigt dålig känsla. Kylie som nummer två och jag hoppades på att hon skulle vara mer med mig. Hyfsat ok i uppvärmningen men inte min vanliga svart-vita. När vi gick in i ridhuset så var hon också störd av miljön. Luktade massor och hade tyckte det mesta var märkligt. Så ja, banan gick ju där efter, hon tom hittade hästbajs att äta UNDER själva banan. Var så missnöjd när jag kom i mål. Missnöjd på bägge hundarna så klart men vet att det inte är deras fel utan mer missnöjd på mig själv för att jag inte tränat i den miljön och låtit dom vänja sig och öva på att prestera i miljön. Så jag drog direkt, gick av hundarna kort, satte mig i bilen och åkte hem. Var sur på mig själv att jag ens åkt dit och när jag gett hundarna så dåliga förutsättningar att klara av det.

Jag har två mål när det gäller tävling med hundarna. Det ena är själva resultatet. Jag är en tävlingsmänniska och jag ger upp snabbt om det är något jag inte är bra på. Är jag inte åtminstone halvbra på något från början så tycker jag inte att det är roligt eller värt att träna för att bli bättre. Jag funkar inte så helt enkelt. Jag behöver vara ok på något från början och då kan jag kämpa massor för att bli bättre och bättre. Kalla mig ytlig, att jag har dålig karaktär eller vad du vill men sån är jag. Själva resultatet är i sig viktigt för mig. Men viktigare än det är känslan. Känslan när jag utför det där jag verkligen vill lyckas i. Ett bra resultat med en dålig känsla är inte lika kul som ett bra resultat med en bra känsla. Men även tvärtom, en bra känsla som inte ger ngt (som många av Theas lopp senaste säsongen där vi kämpade bra och kom på 22 plats) resultatmässigt är inte toppen heller. Men hellre bra känsla än dålig.

Den här tävlingen gav mig sån dålig känsla. Vi hade inget sammarbete alls och sjlävklart ligger det på mig. Det är jag som tränat hundarna till det dom presterar. Visst är mycket i dom själva, Kylie och Irja presterar olika bra BÅDE för att jag tränat dom olika men också för att dom ÄR olika i sig själva. Men den här tävlingen var bara jag. Hur det gick resultatmässigt visste jag inte när jag åkte, jag brydde mig inte men jag var säker på att det var riktigt usla poäng. Inte en chans att ngn av dom blev godkänd. Men den där känslan, fy bubblan vilken trist känsla jag hade när jag åkte därifrån. Kände mig så usel som hundtränare, ja, nu blir det ett bittert inlägg här men sant är sant. Kunde lika gärna skita i det helt så kändes det den dagen. Inte så att jag ger upp rallyn, verkligen inte men den där dagen hade vi kunnat vara hemma istället!

Så på fläcken bestämde jag mig för att stryka mig från rallytävlingen som var i lördags i Nacka då den också skulle vara i ridhus och jag inte hade någon möjlighet att träna emellan och jag vägrade gå in med senaste tävlingen i ryggen coh riskera samma känsla igen. Tjejerna kan så mycket bättre och är förtjänar att få visa det. Helt sjukt förvånad blev jag när jag sen fick veta att båda två blev godkända...! Irja fick 73 och Kylie 75 poäng. Se där :O Nu i efterhand hade det varit kul att ha protokollen. Vore roligt att samla dom godkända och ha senare men jag kunde inte tänka mig att de skulle blivit godkända. Ändå ändrade jag mig inte ang tävlingen i Nacka. Tanken var att vi skulle ha klarat bägge de här tävlingarna och att iaf en av dom skulle då vara uppflyttade till avancerad klass innan nyår men så mycket är inte resultatet värt att jag gör det på det sättet! Nix! Ska vi göra det ska vi göra det bra! Så vi satsar efter jul istället och vill träna i ett ridhus innan vi tävlar i ett. Jag har ingen brådska, vi kan ta det när vi har rätt förutsättningar och det känns bra.

Så nu har iaf både Irja och Kylie ett resultat var kvar i fortsättningsklassen.