Jobb, träning, jobb och mera träning

Det som från början var 4 veckor har nu utökats till 8 så det blir ingen bergslagsvecka för mig utan istället en härrans massa pengar. Pengar som inte ska slösas upp utan sparas till en möjlig handpenning på en lägenhet. Och så till min kamera som jag ännu inte köpt. Jag vet numera att jag inte kommit in på linjen jag sökt (91 reserv som bäst på KI där dom endast tar in ca 30 på högskoleprovet) så därför försöker jag jobba så mycket som möjligt. Söker dessutom jobb till hösten som en tok. Så är det någon som har tips tas det tacksamt emot =D

Så inga tävlingar än på ett tag men det är lika bra, jag och Thea tränar vidare och vill helst jobba mer på det innan vi tävlar igen. Testade i tisdags på banträningen att bakombyta slalom vilket inte har fungerat alls innan, hon har bara gått ur så fort jag hunnit upp henne på andra sidan. Det funkade kanon, gick även rätt bra att lämna henne i sidled. Vi har jobbat mycket här hemma på att hon ska våga ta slalom med mig efter sig vilket hon haft svårt för och det har givit resultat! Nu ska vi bygga vidare på ingångar och att jag ska kunna dra ifrån mer åt ala möjliga håll plua ligga framför och bakom utan problem.

Kontaktfälten har varit ganska vilande på sistone men fick till några vändor på a-hindret iaf i tisdags. Hon sticker ifrån när jag drar om henne men när vi gör om stannar hon snyggt och väntar på signal. Här märks också att hon inte riktigt vågar gå själv, är jag bakom så stannar hon flera ggr eller går väldigt långsamt över och det är något vi får fortsätta jobba på. Det är genomgående och ingenting nytt med Thea - hon är försiktig av sig och vill gärna veta medans hon gör något att hon gör rätt. Har hon gjort fel (och vi då gör om utan belöning som enda "straffet" ) så kan hon lägga av och sluta försöka. Hon är så pass känslig så hon försöker hellre inte alls än att råka göra fel vilket vi har jobbat mycket på och kommit framåt med.

Dessutom tränar vi tajta svängar och att hon snabbt ska komma tillbaka på linjen, som det är nu så springer hon med huvudet lite i det blå och det blir stooooora vida svängar som självklart tar tid och även ger sämre väg till nästa hinder. Det är en svårare nöt men vi ska nog knäcka den med med lite träning.

Segt med den här värmen då när jag vill träna massor, det är så varmt så hundarna orkar knappt gå runt kvarteret dagtid och på kvällarna är jag så pass trött efter jobb och pga värmen att vi inte tränar så frekvent. Tur att jag har Annica som drar lite i mig ^^

Båda tjejerna tränar vidare på att kunna vara utan att skälla i tid och otid - Irja är självklart värst. Vet inte riktigt om det går framåt... tyvärr blir det lika mycket "rätt träning" (med mig hemma) och "fel träning" (med resten av familjen) och med många olika rutiner och besked så är det svårt för dom att greppa vad som är ok och inte. Små pyttesteg framåt har det ändå blivit och de tystnar nu fortare när folk kommer på besök. Blir lättare när jag flyttat då det bara är jag och Elias som bestämmer hur det ska vara och det inte heller är lika mycket folk som kmr och går.