Små framsteg i vardagen

Det märks tydligt att Thea utvecklats mycket i möte med andra hundar. hon har väldigt mycket kvar tills dess att hon kan tyst acceptera att ha hundar nära sig och inte minst i hemmet men hon har blivit såååå mycket bättre!

Senaste provet var när mamma fick hem en kompis som har en spaniel (springer tror jag) och jag var på jobbet. De möttes ute med alla hundarna (Irja självklart med som moraliskt stöd då hon inte bryr sig ett dugg med hundar i huset) och mamma körde lite skvallerträning efter instruktioner. Efter en ganska lång promenad nere på fältet där hundarna kan vara lösa så gick de helt sonika in och det gick kanon. Thea var lugn och fin, det vore en överdrift att säga att hon gillade Justin men hon brydde sig inte så länge hon kunde hålla ngn meters avstånd. Justin själv är världens lugnaste och finaste kille så ett perfekt övningsobjekt.

Så stolt över min lilla tjej som visserligen hade klistrat en del på mamma och gruffat lite när de möttes först men i övrigt skött sig exemplariskt!

Nästa utmaning blir senare i veckan då jag och Elias ska till Elias föräldrar (som har Softisen Chippen på 4 år). Chippen är ganska på och har varit väldigt intresserad av Thea, dom senaste gånger de träffats, som då tycker att han är både pest och kolera på samma gång.

Löptikar...

Det märks tydligt att Irja löper och Thea är antagligen på väg. Koncentrationen är i botten och tydligen har båda hundarna (Irja mer än Thea) blivit både döva och blinda. När dom väl hör/ser så går det även bra att totalt strunta i vad någon säger åt dom - om inte människan i fråga blir fly förbannad för då kan man ju kanske slött och grinigt göra som man blir tillsagd. Ja, tikar alltså^^

Tränade lite idag men som ni kanske kan förstå så gick det absolut inte kanon! Fick iaf till några utmanande bakombyten in i slalom som jag blev nöjd med, resten är inte ens värt att nämna ochtotalt olikt de båda så finns inte heller så mycket värde i att fundera på varför det blev som det blev --- > LÖP!

Jobb, träning, jobb och mera träning

Det som från början var 4 veckor har nu utökats till 8 så det blir ingen bergslagsvecka för mig utan istället en härrans massa pengar. Pengar som inte ska slösas upp utan sparas till en möjlig handpenning på en lägenhet. Och så till min kamera som jag ännu inte köpt. Jag vet numera att jag inte kommit in på linjen jag sökt (91 reserv som bäst på KI där dom endast tar in ca 30 på högskoleprovet) så därför försöker jag jobba så mycket som möjligt. Söker dessutom jobb till hösten som en tok. Så är det någon som har tips tas det tacksamt emot =D

Så inga tävlingar än på ett tag men det är lika bra, jag och Thea tränar vidare och vill helst jobba mer på det innan vi tävlar igen. Testade i tisdags på banträningen att bakombyta slalom vilket inte har fungerat alls innan, hon har bara gått ur så fort jag hunnit upp henne på andra sidan. Det funkade kanon, gick även rätt bra att lämna henne i sidled. Vi har jobbat mycket här hemma på att hon ska våga ta slalom med mig efter sig vilket hon haft svårt för och det har givit resultat! Nu ska vi bygga vidare på ingångar och att jag ska kunna dra ifrån mer åt ala möjliga håll plua ligga framför och bakom utan problem.

Kontaktfälten har varit ganska vilande på sistone men fick till några vändor på a-hindret iaf i tisdags. Hon sticker ifrån när jag drar om henne men när vi gör om stannar hon snyggt och väntar på signal. Här märks också att hon inte riktigt vågar gå själv, är jag bakom så stannar hon flera ggr eller går väldigt långsamt över och det är något vi får fortsätta jobba på. Det är genomgående och ingenting nytt med Thea - hon är försiktig av sig och vill gärna veta medans hon gör något att hon gör rätt. Har hon gjort fel (och vi då gör om utan belöning som enda "straffet" ) så kan hon lägga av och sluta försöka. Hon är så pass känslig så hon försöker hellre inte alls än att råka göra fel vilket vi har jobbat mycket på och kommit framåt med.

Dessutom tränar vi tajta svängar och att hon snabbt ska komma tillbaka på linjen, som det är nu så springer hon med huvudet lite i det blå och det blir stooooora vida svängar som självklart tar tid och även ger sämre väg till nästa hinder. Det är en svårare nöt men vi ska nog knäcka den med med lite träning.

Segt med den här värmen då när jag vill träna massor, det är så varmt så hundarna orkar knappt gå runt kvarteret dagtid och på kvällarna är jag så pass trött efter jobb och pga värmen att vi inte tränar så frekvent. Tur att jag har Annica som drar lite i mig ^^

Båda tjejerna tränar vidare på att kunna vara utan att skälla i tid och otid - Irja är självklart värst. Vet inte riktigt om det går framåt... tyvärr blir det lika mycket "rätt träning" (med mig hemma) och "fel träning" (med resten av familjen) och med många olika rutiner och besked så är det svårt för dom att greppa vad som är ok och inte. Små pyttesteg framåt har det ändå blivit och de tystnar nu fortare när folk kommer på besök. Blir lättare när jag flyttat då det bara är jag och Elias som bestämmer hur det ska vara och det inte heller är lika mycket folk som kmr och går.

Så förbannat tråkigt!

Idag blir det ett trist inlägg...!

Hemlisen som varit på tal - jag har budat på en lägenhet - gick åt skogen. Priset gick upp alldeles för mycket och tyvärr (älskade verkligen lägenheten) fick jag lägga mig. Letar vidare och får se hur det slutar.

Så, till det värsta.. :'( Annas yngsta, underbara, lilla monster har fått gå vidare. Epilepsin förstörde allt och det värsta beslutet som går att ta fattades. Alla tankar och kramar går till Anna och jag hoppas att Flicka har det fint och mysigt, springandes på gröna ängar med massvis av vovvar att få tokrusa med.

Trääääning

Härlig träning idag på klubben med Emma och Annica. Vi tränade bla ut, serpentinarm och framkomando jämfört med att kalla på dom under raksträckan. Väldigt nyttigt och vi alla tre har saker vi behöver träna på. Tycker överlag att båda tjejerna klarade övningarna bra, jag måste tajma mycket mycket bättre när jag håller i Thea och sedan måste vi nöta att ordet "Fram" betyder en sak och att ropa "Thea" respektive "Irja" betyder något heeeeelt annat.

Extremt positivt är att det märks att skallträningen har gett stora resultat. Irja och Thea var knäpptysta när jag gick runt och byggde bana/banvandrade. De var väldigt mkt tystare när främmande hundar kom och socialiserade sig lite. Thea lät t o m valpen nosa och nosade tillbaka utan ett morr eller en tand visades. Irja låter dock fortfarande när jag kör med Thea men det är gnälligare skall som beror på att hon är avis än på enbart vana. När Annica eller Emma satt hos henne och gav henne lite uppmärksamhet var hon tyst igen. Thea skäller när jag kör med Thea men jag har inte tränat alls med henne att hon ska vara tyst när jag jobbar med Irja så det är inte konstigt eller något jag ser som ett problem.

Ska fortsätta att träna på att man kan sitta och titta utan att låta med båda tjejerna. (Igår lånade jag Della och körde och då satt båda tjejerna tysta fast dom såg alls och inte satt i bur) så det är mest avundsjuka när jag kör med ngn i flocken.

Är så extremt taggad på träning just nu och har bestämt mig för att inte tävla i Sthlm Södra då jag inte vill tävla med sånt som jag inte tycker sitter tillräckligt bra. Så nästa tävling blir bergsslagsveckan och tills dess blir det mer träning =D

Hemlisen undrar ni kanske över..? Jo, det går framåt och jag har förhoppningsvis ett slutgiltigt svar i slutet av veckan...

Här händer det grejer

Det händer stora saker just nu... håller jag på att bli stor på riktigt? Det är frågan... Vet att jag är hemlighetsfull mer mer information kommer när saker och ting är mer klart, kan dock avslöja att det är stooooort och galet roligt!!!

För utom att planera denna hemlis så jobbar jag massvis, blev övertid två gånger den här veckan och så får vi se hur det blir nästa vecka. Pengar, pengar, pengar =P Gör lite olika grejor och får köra både de stora och de små maskinerna, har inte kört den absolut största än men den näst största har jag klarat av ett pass på.

Träningen är inte vilande men jag är inte heller superaktiv, speciellt inte med tanke på att det vi behöver träna kommer ta sin tid att få ordning på. Men fick in ett litet pass slalom i måndags med Annica och ska komma iväg nu i helgen också. Trots att vi inte direkt tränat varje dag så märks det att vi har kommit en bit på väg. Kunde skicka henne in i slalom och hon gjorde klart trots att jag var kvar bakom. Startade samtidigt med henne och skickade henne på ett hinder som stod så ingången blev klockan 6 (vi börjar lättaste och när hon klarar detta ökar vi på svårigheterna men jag är väl medveten om att det kommer ta ett tag innan hon gör slalom oavsett var jag är i alla ingångar.) och saktade in när hon tog ingången och stannade innan jag själv kommit fram till slalomet. Det är första gången och snacka om att jag blev tokglad!! Belöningen låg i skål efter slalomet men hon tjuvade inte utan gjorde klart med endast "bra" från mig som hjälpmedel. Nu ska vi hålla i det här och bygga på.