Kylies slalom

Nu när vi är i full gång med köksombyggnaden med nya skåp och allt vad det innebär har hundarna haft ett par riktigt trista dagar men för att få ur lite spring ur Kylies kropp (och för att jag inte kunnat hålla fingrarna borta såklart XD) har vi testat slalombågarna som kom i måndags. Så första passet blev i måndags på 4 pinnar, alla bågar. Skumt sa Kylie! En del hopp över, krypa under och gå bredvid men också en del rätt. Men även när hon gick rätt stannade hon jäms med sista pinnen och ville ha ett ok för att få ta belöningen. Idag körde vi pass två på förmiddagen och då hade något trillat ner för nu kunde vi få upp fart, lägga ut godis som belöning och kasta boll. Oftast går hon rätt men en del fuskförsök blir det. Rätt ca 7/10 kanske. Ikväll körde vi pass tre och la nu på två pinnar till så 6 pinnars slalom. Hade inte på alla bågar utan satte faktiskt bara första och sista mest för att se vad hon skulle göra. 3 fusk och sen skärpte hon sig och gjorde rätt, igen och igen. Grym brud! Märks helt klart att hon tänker till på hur man skulle göra.

Jag varierar redan nu sida ofta och olika ingångar. 5-7 är inga problem alls oavsett sida. 4, & 9 är lite svårare men blir oftast rätt. Dock går gränsen där för 10 och 3 är svåååårt. Där blir det fel ofta och det blir mycket hopp över båge så vi stannar till där tills hon blir lite mer stabil i de lättare ingångarna. Anna har skrivit om vad siffrorna betyder på ett bra sätt så läs här om du blir förvirrad =) Tycker generellt att hundarna har lättare att lära sig ingångarna där de ska runda pinnen dvs 7-11 än på andra sidan då dom har ett tydligt mål, runda pinnen på änden jämfört med "gå vid pinne två" så inte förvånad att Kylie hittills haft lättare för den sidan.

Varierar också belöningen massor, godis i skål, utlagd boll, kastad boll, utlagd kamp. Varierar också min position, springa med, gå lugnt, springa om, hetsar med rösten (leder till SNABB fart och svårt att hålla sig kvar i slalomet), står bakom slalom och skickar och låter henne gå själv (funkar bra om hon har utlagd belöning men hon vill gärna stanna upp vid sista porten och få bekräftelse på att hon gör rätt genom att titta bak på mig om jag är för långt bakom slalomet), bägge sidor såklart. Elias körde också lite med henne medan jag stod inne och tittade genom fönstret och hon går i princip lika bra med honom vilket är bra, då lär hon sig hindret och hänger inte upp sig så på vem, var eller varför ;)

Framåt nu blir främst att snabbt bygga fart och fler pinnar och köra från olika håll. Jag har rustapinnar som sticks ned i marken så blir slö, låter dom stå kvar och kör från bägge håll. DUMT! Lata människa...! Ta upp pinnarna och variera platsen!!! SKÄMS CILI! I övrigt fortsätter vi som nu, blandar belöningar, ingångar och min position hejvilt. Detta för att jag vill att hon ska bara fokusera på hindret och inte koppla mig eller belöningen till det. Målet är ju att hon ska förstå vad man gör i slalom och att man gör det oavsett vad jag håller på med och jag tror då på att utsätta henne för förändringar konstant gällade mig och belöningen men att hindrets utförande är konstant. Och hon är smart och greppar snabbt, och går inte ner sig alls när hon gör fel så hon får nog till det. Stor skillnad på henne och Thea är just att Kylie försöker och försöker och försöker, när hon blir trött blir det fler fel men hon testar och vågar. Thea ger upp väldigt snart efter att det blivit fel och vågar inte på samma sätt. Nackdelen med Kylies är då att hon inte riktigt bryr sig om att det blir fel - bara att testa igen men det är lätt löst genom att pausa träningen (tex platsa en kort stund) så får hon vila lita och så tänker hon efter bättre efteråt. Imorgon  testar vi på klubben och då blir det 4 och sen 8 pinnars

Kylieträning

Idag har Kylie fått testa balansen för första gången. Jag har ju medvetet väntat länge, längre än många tycker är nödvändigt, med slalom och kontaktfälten. Det är för att jag tror att det kan ge en större förståelse för inlärningen om de är mer mogna i huvudet. Ingen anledning att börja med så krångliga saker för tidigt. Både slalom- och kf-beteendena kräver förståelse för momentet och fysisk koordination som jag tror hundarna har bättre förutsättningar för när de är äldre.

Men idag var det dags, pratade och fick tankar av Annica vilket byggde på mina egna funderingar sen tidigare så nu har jag en bra bild av hur jag vill träna in kfen. Det gick så bra man kan förvänta sig såhär första gången. Hon har absolut inte förstått vad hon ska göra än men greppar att det är smart att stå kvar för då blir man matad med godis. Vi körde dessutom en klass 1 hoppbana som jag delade upp i delar och hoppade över slalom. Åh vad fint hon går! Hon släpper riktigt bra på "ut" och drar på framkommando utan att ens snegla bakåt om det ligger en leksak i slutet. Underbart! Hon kan fortfarande dra förbi hinder som inte står exakt på linjen när jag är långt före då hon vill snabba sig för att hinna ikapp men det kommer lösa sig. Och på träningen idag körde vi på largehinder, nästan bara 60 cm och hon rev bara ett, ETT enda på hela träningen. :D Jag blir hög av att träna med min underbara tjej. Kan inte säga det tillräckligt många gånger men hon är helt fantastisk! Att hon sen somnar PÅ husse efter passet... hon är bara för mysig!

Dessutom är hennes röntgen klar och hon har HD A och ED Ua och bogarna ser bra ut =D

SM-rapport

Såhär en vecka senare är det dags att berätta för er hur det gick på SM. Vi körde som sagt i lag tillsammans med Anna och Ila, Carita och Rassel och Kjell och Phoebe. Agilityloppet gick redan på fredagen, jag och Thea först ut. Jag hade lyckats med att gå fel bana (bara första hindret åt fel håll) de första varven innan Malin från Bollnäs snällt påpekade detta. Jag tror nog att jag hade greppat det ändå då det bara svar starthindret men iaf. Bra start liksom XD Nerverna var helt under kontroll fram tills 4 hundar innan oss. Då hoppade jag nästan på stället och samtidigt som jag taggade Thea skakade mitt högerben okontrollerat. Jag som väldigt sällan blir nervös och tom har svårt att tagga till ordentligt ibland stod alltså och skakade när jag skulle in på banan. Kjell sa skarp - nu KÖR du! När jag gick in och det hjälpte. Gick in, satsade och nollade. Långsam tid men nolla! Vi nollade alltså vårt allra första lopp i vårt allra första SM! Wow!!! Fattar ni vilken känsla jag hade när jag kom i mål ?! Vi höll ihop och gjorde bra ifrån oss! Två riktigt stora svängar men i lag handlar det om att komma runt i första hand. Tyvärr fick laget totalt 10 fel och låg typ långt ner i listorna men med 10 fel är man helt klart med i matchen. Bara 10 fel efter ledarna liksom.

Dag två började kasst. Ila haltade så Anna var tvungen att stryka sig. Alltså var vi bara tre kvar. Jag hamnade något ur fokus och fick lite rädslopress men vi kom överrens om att det var bara att satsa allt om vi skulle ha en chans. Så det är vad jag gick in och gjorde. Eller inte... Efter ca halva banan så blir jag osäker och får känslan av att jag inte kommer hinna ett framförbyte innan en tunnel och då det är SM och mitt resultat spelar all roll då vi bara är tre vågar jag inte chansa, väntar in och bakombyter. Thea undrar vad fan jag gör (bytet var dåligt planerat och på helt fel ställe i fel timing så väldigt naturligt att hon gick ur) och kommer ur tunneln igen. Jag känner en sån besvikelse över vägran då vi i princip är helt borta med 15 fel så tar inte tag i henne för att göra om tunneln och disken är ett faktum. Jävla skit. Faktiskt riktigt förbannad på mig själv där. Om vi hade diskat oss för att jag var offensiv - OK, vi sa att vi skulle satsa liksom. Men att jag diskar mig när jag mesar....ja, rätt åt mig! Meshandling hatar jag! Jag gör otroligt sällan bakombyten med Thea (oftast faktiskt i slalom) då hon inte suger så på hinder och jag oftast kan ordna det på annat sätt. Åh, ne fy vad jag grämer mig över mitt kassa beslut. Men men... bara att lära sig till nästa gång. Kjell och Phoebe gjorde en fin nolla efter men sen diskade sig även Carita vilket då inte spelade någon roll eftersom att laget redan var diskade på grund av oss. Då vi inte hade något kvar att göra, det bara regnade så bestämde jag och mamma oss för att åka hem på lördagskvällen och jag såg resten av SM på datorn.

Stämningen på SM var underbar trots regnet. Fullkomligt älskade Tobbe som speaker! Härliga vinnare i alla klasser och många snygga lopp. Jag blir ännu mer taggad på att få mig och Thea till sm 2013, individuellt! Jag vill stå där vid starten och höra oss presenteras, känna adrenalinet pumpa och bara ösa. Hur det går är mindre viktigt. Nu är vårt absolut största mål att kvala! Projekt fart inleds.

SM-laddning

Imorgon sätter jag och Mamma oss i bilen för att åka till SM i agility. Det blir min och Theas debut i sm. Asballt! Vi har kvalat i lag och jag hoppas verkligen att vi visar vad vi går för. Säsongen såhär långt har varit blandad. Vi har tävlat 8 lopp med nya laget där vi nollar 7 och fått en slalom5a. Känns bra och stabilt, inga pisstider heller även om vi är flertalet sekunder efter de bästa. Individuellt har det inte varit mycket att hänga i julgran, ngt enstaka nollat lopp som varit ca 2 sek från sm-pinne. Segt. Vi vill ju verkligen till SM individuellt nästa år så vi får helt enkelt bli snabbare. 

Vi tävlade senast i söndags och sen dess har vi haft agilityvila. I helgen som var kollade jag av kontaktfälten, i ett individuellt lopp som vi var diskade i stannade jag henne ordentligt, i sista lagloppet öste jag och dubbelkollade ändå kf och de satt perfekt. Skönt. Gäller bara att de ska sitta nu också. Är nästan lite nervös faktiskt, är nog mest rädd att göra bort oss. Det står ju mer på spel i lag än när jag tävlar själv. Nu kan jag ju verkligen sabba för resten...gulp. Dessutom extra nervis eftersom att de övriga i laget har rätt stor erfarenhet av SM och hunnit köra ett par vändor var och dessutom kom på pallen förra året. Ja, vi kan inte mer än göra vårt bästa så vi satsar på just det! Håll tummarna för oss och Quattro di Cani fredag-lördag!