Underbar helg

Har idag kommit hem från Luleå där jag tillbringat helgen med Maja. Åkte upp i fredags med flyg, tar bara 1.05 från Arlanda till Luleå flygplats! Sedan med buss in till stan och där mötte Maja mig och sedan blev det ytterliggare buss och efter en kort promenad kom vi fram till hennes lägenhet. Vi har hunnit med massor under helgen, ätit god mat, fikat (såklart), sett på bio, shoppat, kollat film, pratat, spelat kort, pratat lite mer. Fick också äran att hälsa på Josip, mycket trevligt =)

Det har varit en helt underbar helg på (nästan men det återkommer jag till) alla sätt. Det är en sån stor saknad efter Maja sen hon flyttat dit upp för plugg och då det är en bra bit bort plus blir ganska dyrt med resa så är det här bara andra helgen vi ses sen flytten. Det är ganska stor skillnad mot tex Annie som också flyttat (och är toookigt saknad) men har varit hemma betydligt mer. Det blir inte lika påtagligt då och man kan ju nästan låtsas att hon inte ens flyttat utan att vi bara har svårt att få ihop tider jag och Annie =)

Jag känner verkligen hur välbehövlig den här helgen var för mig då det varit mer än full speed den här hösten vilket börjar kännas. Verkligen skönt att få slappna av, inga måsten eller krav alls utan bara göra det som fallit oss in. Resulterade dock i väldigt sena nätter med insomning 5.30, 2.00, 08.30 men har tagit igen en del nu sen jag kom hem iaf =) Vad ska man göra när man har mycket att prata om. För att prata det är vi båda bra på ;) Är det någon jag verkligen kan prata om precis allt med så är det Maja, hon vet precis hur hon ska reagera för olika saker och hur jag ska hanteras. Det som kastade en skugga över delar av helgen var att Victor blev sämre igen, mycket mycket sämre. Martins ord fick mig bara att tokgråta hur länge som helst, mycket minnen och tankar av Kim blandades på detta och jag överväldigades av tanken bara för en sekund att förlora ytterliggare en vän. Då var det skönt att jag var på besök hos rätt person som fick allt att kännas lättare. Victor har blivit mycket bättre sen dess och idag tittade han upp på och kramade sin mammas hand vid tilltal. Så lättad och lycklig över detta!

Så nu har jag nytankade batterier och känner mig lagom och väldigt tillfreds med livet (det enda enda som saknas är att V nu tillfrisknar snabbt utan fler bakslag). Längtar till jul när Maja och Josip är här i Rotan en sväng. Då är dessutom Annie hemma med och då är det ju som det ska vara.

En annan kul grej är att det nu verkligen händer saker här hemma för när jag kom hem så möttes jag i hallen av...byggdamm. Nu har dom nämligen rivit väggen, golvet är lagt och jag tror målaren kmr imorgon. Ska se om jag kan få till en bild på det hela såhär innan det är klart.

Träningsbok

Har verkligen tagit tag i träningen nu. Ni som känner mig väl vet att jag inte är så strukturerad av mig (annat än i min kalender) och är väldigt dålig på att planera och framför allt lägga upp träning i förväg vilket gör att jag i princip alltid spontantränar och även om de flesta kriterier är klara i förväg och jag vet vad jag vill få fram blir träningen ändå tusen ggr bättre om man lägger upp den exakt och tar sig tid till det. Så sagt och gjort (till slut) har jag tagit tag i detta och börjat.

Började med att skriva ner mål för Kylie. Har tre punkter. Vardagslydnad, Träning & Tävling. I tävling har jag inte satt så många mål än då vi får se lite åt vilket håll vi vill lägga vårt fokus annat än agilityn. I träningen är det inte så många punkter egentligen även om de är stora. Det är att kunna

-ligga passiv och tyst när

andra tränar

jag tränar annan hund

när jag går bana eller bygger etc

-att träna aktivt fast andra är runt

-komma tillbaka med belöning oavsett störning

-träna max i alla miljöer

Det känns helt klart överkomligt med träningsmålen och jag körde ett kanonpass igår med passivitet med hjälp av Patrik. Super. Han tränade Milan och Dixie bredvid i både agility och annat och jag tränade Kylie i att om man ligger tyst och lugn får man vara med och leka. Hon fixade lätt med mig bort ca 20 meter. Svårare faktiskt när jag stod ngn meter bakom och tittade på Patriks träning. Tror det är för att hon ser det som riktad träning när jag går iväg och sen glömmer att vi tränar när jag låtsas glömma henne så då blev det lite pipigt en kortis innan hon kom på hur man skulle göra. Körde också lite enkla saker med Thea som störning, det var betydligt svårare. Har ju gjort det lite på tomten innan men nu blev det större avstånd. Men jag hade väntat mig att hon max skulle klara mig ngra meter bort då vi aldrig tränat detta på planen och hon kunde ju betyyyyydligt mer! Stolt och glad!

Vardagsmålen är fler och består bla av att

-kunna gå förbi störning lös

-gå fint i koppel oavsett störning

-inkallning 100% JÄMT

- vara ensam hemma

mm

Det blir ju alltid mer av vardagsträning, iaf hos mig. Det är ju ett måste för att det ska vara kul med hund, det andra är ju bara en bonus. Men av den här träningen blir det i princip alltid spontanträning och oftast med de andra hundarna närvarande, tex en vanlig promenad och hur bra blir det då....ne precis. Uppmärksamheten delas på fler och det blir då sämre träning.

Så idag har jag haft två pass, dels ett pass efter att vi varit nere vid station en vända. Träning i att vara lös och gå i koppel, gick helt ok. Inkallningen sitter sådär vilket märks tydligt om hon fått ngn fläck att lukta på tex.

Men andra passet nu på kvällen. Himmelskt! Jag tog bara henne på en runda på 25 min och hade fokus på skvallerträning och koppelträning. Hon spände kopplet EN ENDA gång på hela vändan och det var när vi mötte hund som blev läskig i mörkret. Dessutom var hon lös i omgångar och gick lika fint då. Vi skvallertränade på de vi mötte (brukar ju vara tätt med både folk och hundar men inte nu när vi skulle träna...-.- ) vilket var en människa och en hund+människa. Hunden var först megaläskig men sen skvallrade hon finfint på den och när vi gick förbi ville hon gärna hälsa men gick klockrent i kopplet vid min sida så fort vi kommit förbi den (den gick efter oss från att vi passerat).

Nästa steg i "träningsboken" blir att fylla på med mål för vardagslydnad (har fler än de jag skrev här men orkar inte skriva alla) och att skriva delmål och metoder för att nå dem. Lite tveksam till utvärdering då jag håller det i huvudet men kan nog skriva nya metoder om de jag har inte fungerar. Sjukt kul var det iaf att göra en promenad med en hund och fokus träning. Var lite som att ha haft Irja 5 månader gammal igen. När allt är nytt och ballt och jag blev verkligen uppfylld av en härlig känsla! Så fortsätta med detta direkt från nu för jag vet ju att det är jag själv, min träning och min inställning som skapar det negativa och då kan jag ju också göra precis det motsatta bara att det tar mer tid.

Lycka över livet

Den här veckan har varit så härlig. Flera gånger har jag verkligen känt en helt otrolig lyckokänsla. Den där känslan som säger att jag är så nöjd med mitt liv och jag verkligen trivs i det! Jag är nöjd över allt, pojkvän, hem, vännerna (även om en del av er kunde få flytta hem igen..!), familjen, mina mystjejer, mitt plugg, mina jobb. Jag är väldigt nöjd helt enkelt! Känner att det liksom faller på plats, jag vet vad jag vill fokusera på och jag börjar bli bättre på att ta tid för mig själv och verkligen sätta ner foten för vad jag inte vill hålla på med. Känner inte så mycket press över saker utan det får ta sin tid, både hundträning och skolan. Jag gör mitt bästa och vad jag är intresserad av för dagen och det blir bra, det är helt okej att Thea fortfarande skäller på hund (och folk) på promenader, det är okej att Irja inte tävlar rally och det är okej att jag inte har en hel plan över Kylies agilityträning än (vi har ju faktiskt påbörjat träningen där). För vi mår bra, flocken mår bra och trivs. Busar på tomten med både trix och träning, går härliga långprommisar och myser massor i soffan. Vi har tiden framför oss, massor med tid med intensiv härlig träning och tävling. Bara så skönt att få ta det i min takt och inte i någon annans.

Lyckokänslor i hela mig, över livet!

Jag önskar bara att jag kunde få dela det med dig! Saknar dig, saknar dig, saknar dig...