Vad är grejen!?

Även idag stöter jag på märkliga hundägare..fast inte otrevliga på något sätt men jag förstår bara inte tänket! Varför släppa fram sin hund lös och sen fråga, när personen märker att jag stannar och tar undan mina (som nu råkade vara i koppel), "Jaha..får dom inte hälsa?" "Nej, det får dom faktiskt inte" svarar jag och ställer mig framför Thea som nu börjat gapa ordentligt då hennes flat bara är ett par decimeter från oss och kommer närmare och tanten är ett par meter efter. Elias förklarar att Thea blev påhoppad nyligen och tycker att det är väldigt obehagligt med främmande hundar. Tanten säger inte så mycket utan försöker få sin hund därifrån utan framgång och går sen och hämtar den med kommentaren "Ja, hon är så snäll så hon fattar nog inte ens när andra morrar". Thea står vid det här laget och morrar, gapar och är precis under stadiet panik eftersom att hunden gått ännu närmare under tiden. Även Irja undrar vad som försigår när en främmande hund praktiskt taget är vid hennes nos utan att hon får ett varsågod att hälsa.

Jag menar.. vad hände med att man frågar FÖRST och sen släpper fram sin hund. Tycker det här blir allt vanligare i alla kretsar faktiskt. Det här var säkert en väldigt trevlig hund och snäll tant men det är hela grejen jag blir sur på! Fråga först och sen (om man får ett ja) så kan dom hälsa inte släpp hunden helt fri att gå och hälsa och sen bli förvånad vid ett nej. Tänk om mina hade varit aggressiva och hoppat på hennes eller att dom skabb, kennelhosta eller annat då hade det nog låtit lite annorlunda. Det är hela inställningen jag inte förstår. Inte konstigt att Thea tycker att det är jobbigt när matte inte kan skydda från hundar som antingen flyger på eller är gigantiskt stora (ur hennes perspektiv) och kommer långt närmare henne än vad hon tycker är okej. Inte ens ett ursäkta kan man få heller...! Svär över norra Stockholms hundägare ikväll!