Inga resultat dessa dagar men en hel del bra saker. Som att vi är ytterliggare ett steg närmare lösningen på hur jag ska få Thea snabbare. Pernilla tittade på ett lopp där starten inte var passade för flygande start så testade att lämna henne. Men tog av halsbandet innan och gjorde allting annat precis som de lopp där jag gjort flygande start. Hon tyckte att det inte verkar vara själva lämnandet som är problemet utan när jag släpper henne med blicken. När vi tappar ögonkontakten så verkar hon bli osäker och tittar sig omkring, upptäcker att det är massa folk och får vad som verkar vara rampfeber. Pratade med Sandra som hade Thea innan och hon nämnde också att Thea aldrig gillat rampljuset. Så nu när vi åker till Karlstad så ska jag testa att backa när jag lämnar henne så jag har full ögonkontakt med henne och se hur det fungerar. Tror ändå att jag ska köra så mycket flygande som möjligt men även där behöver vi köra ihop oss. Testade att släppa henne från famnen och springa direkt i sista loppet vilket gjorde att hon snubblade så det testar vi inte igen. Får fundera ut några olika varianter och prova oss fram.
Vad händer i övrigt då? Jo, Kylie är kanoners! Hon klarar tävlingarna fint, tränar som en dröm och är bara megahärlig. Med henne känns det som att möjligheterna är oändliga. Det är bara jag som sätter gränserna för vad vi inte klarar. Agility helt klart, rally ska vi göra och som det ser ut nu kanske vi satsar på en lydnadsstart någon gång i framtiden. Härlig framtid =)
Irja har fått en vändning i vardagen, hon är busigare och vi tränar mycket mer. Jag tror verkligen att det var bra för henne att få magen rakad. Och Pernilla gjorde det så snyggt att det inte ens syns om hon inte ligger på rygg *fåfänga matte*. Idag körde vi första passet på 8an som ett av de nya momenten i fortsättningsklass i rally. Hon är så duktig! Går enkelt vid sidan förbi ett fyllt märgben som ligger max 2 decimeter bort. Visserligen med plast över men hon kände helt klart hur gott det luktade och det är inte alla hundar som klarar detta.
Nu är Slotthoppets dag 4 av 6 avklarad. Dag 1 började så kasst det kan med att jag räknade heltokigt när jag funderade på vilken tid jag skulle börja och missade därmed min banvandring. Thea var seg och helt ur handen och vi diskade oss innan hinder 3 för att hon gick rakt genom slalom och kollade in vad domarn Lena hade för sig... Hoppklassen var inte mycket bättre och vi kom i mål med massa två vägran och mer än 9 sekunders tidfel.
Dag två var åter långsamt. Nollade båda loppen men tiderna inte mer än 22 plac i agilityn och 20 i hoppet. På det sättet får man inga sm-pinnar. Här har ni iaf hopploppet
När jag kom hem på måndagskvällen deppade jag ihop totalt. Varför går hon så långsamt? Har varit så på ett flertal tävlingar nu att vi är långsamma. Visst att vi inte alls är i toppstriderna och det förväntar jag mig inte men hon hon joggar. När Elias såg henne tävla i Gävle undrade han också varför hon sprang så långsamt jämfört med vad hon gör i vardagen. Jag är tävlingsmänniska och jag tycker inte att det är roligt när vi nollar utan meeeega svängar och ändå är så långt från pinne. Finns en massa troliga förklaringar där ngra är nyligen löpt, varmt och kvavt väder, inte pallat träningskonkurrensen med Kylie och därtill också inte blivit fokuserad på ensam då Kylie tar agilitytid jämfört med tidigare. Finns fler men orkar inte rabbla dom alla. Var väldigt sugen på att bara skita i tävlingen på tisdagen och deppa hemma.
Men efter att ha legat halva natten och tänk igenom det hela och flera olika planer i huvudet på hur vi ska få upp farten igen så vaknade jag på bättre humör och åkte till tävlingen iaf. Lagom för att missa min banvandring igen -.- för att jag läst fel på PM...*suck* Agilityklassen var först ut och då jag missat banvandringen var det lite svårt att förutse vinklarna. Skickade henne för långt i slalomet och sen tog jag i för hårt i en sväng så två vägran vilket också ledde till tidsfel. nu hade hon högre fart men fortfarande inte helt som hon kan gå
Till hopploppet testade jag vår första förändring som jag klurat på. Dessutom hade fler på tävlingen sett samma sak och hade samma förslag på förändring - vad vi gjorde? Jo, att starta flygande. Thea ser nämligen ut att bli väldigt låg i starterna och jag har funderat fram och tillbaka på varför då hon inte reagerar på samma sätt på träning och vid morgonen agilitylopp fick jag en idé om varför. Kopplet! Vi taggar nämligen bra innan och hon är uppe i varv och peppad men så fort vi går in på banan och tar av kopplet blir hon off, tittar runt på annat, svansen slutar gå, om jag taggar med rösten står hon bara still och tittar på mig jämfört med utanför banan där hon studsar, snurrar och skäller till svar. Alltså gjorde jag så att jag tog av halsbandet en hund innan och fortsatte busa utanför banan. När det sedan var vår tur bar jag in henne och tog bara ett steg från henne och körde sedan. Och i iaf mina ögon fick hon upp farten en hel del! Här fick vi precis som dag 1 och i agilityloppet på morgon vägran för att jag svänger henne för hårt. Hon svänger alltså av innan hon hoppar. Vi har helt enkelt tränat för dåligt på så tajta svängsignaler. Vid andra vägran körde jag på för jag ville belöna hennes fart och brydde mig inte om disken. Dock stannade jag upp lite vid hindret efter då hon vägrade likadant igen och resten av loppet gick fint. Och gud vad nöjd jag kände mig när vi kom i mål! Vad roligt det var att köra med lillskruttan och gick på lite moln sådär hela kvällen trots tydliga fel i loppen. Men så är det, hellre peppad Thea men fart och slarv än en oengagerad långsam hund som knappt verkar vilja springa. Alltså hellre en snabb disk/snabba fel än ett nollat lopp som ger 20 plac!! Bakvänt kanske men såhär tänker jag: Jag ser möjligheterna i snabbhet men fel för felen kan vi träna på. Speciellt när det varit i princip bara samma fel (förutom slalomfelet då) - vägran vid hårda svängsignaler där jag sticker tidigt och kräver att hon ska driva mot hindret själv trots att jag sticker. Det kan vi träna på! Det vet jag hur vi kan träna på framför allt! Är hon seg och oengagerad är det svårt att träna för viljan finns inte och att träna upp farten ser jag som betydligt svårare och jag blir deppad när hon inte är pepp.
Onsdagen var vilodag och hela flocken tog sovmorgon och gick mysig promenad med lek och bus. Och jag säger bara det, skulle Thea springa som hon gör när vi kastar boll och hela flocken är med...ja du, då skulle vi inte ha så stora problem att ta oss till sm...
Idag så fortsatte jag på det nya spåret och tog av halsband tidigt, taggade efter det och körde flygande starter. Tog helt klart skruv! Hon sprang på betydligt snabbare, gav dock med sig att hon fick större svängar (hon är ju inte den mest lättsvängda hunden så mer fart=vidare sväng) vilket gjorde att jag var tvungen att stanna kvar och dra in henne på ställen jag inte planerat för. Därför blev jag alldeles för sen till andra ställen och drog en chansning och fick en vägran tillbaka. Vi körde på och diskade oss men jag var ändå så glad! I dagens agilitylopp tog jag med de större svängarna i tanken under banvandringen och vi höll ihop och nollade!! Trots att jag var sen in i en push och hon fick kass väg där och också reagerade på publiken efter ca halva loppet och då gled ur mig ur handen lite och fick stoooor sväng över ett par hinder räckte tiden till en 10 placering och SM-pinne! Vi hade nog kunnat få in en sekund på vägarna vilket inte hade flyttat oss mycket i listorna men ändå! Åååh vad nöjd och glad jag är att köra sådana lopp med Thean!
Lägger dock till att Thea är min absoluta favvosheltie i alla lägen och precis oavsett hur ett lopp går eller om hon skulle skritta runt banorna och vi skulle lägga av agilityn helt så är hon i mitt hjärta! Jag är bara fast för den här hunden, ändå sedan Sandra och Rikard lämnade av henne här vintern för två år sen så tog hon mitt hjärta med storm! Bara så att ingen får för sig annat menar jag ;) Alltså får jag deppa ihop över resultat och attityd på banan utan att jag tycker illa om min hund! För jag jag är hundra procent fäst vid henne i alla väder! Underbara lilla skruttsheltie <3
